maybetails

Påskreflektioner

Idag är det påskafton och vi har varit i Lidköping och besökt mamma, varit på kyrkogården och gått en sväng på torget. Som vanligt när jag varit i Lidköping känns det inte särdeles bra och efter besöket på kyrkogården t.o.m. lite "pyton". Numera blir det en liten "rutt" när vi åker dit. Först "Läckö blommor" och handla blommor till mamma och graven, sen besök på Östhaga där mamma bor. Idag lät det så här:

- Hej mamma.
- Vem är det?
- Det är jag Ante.
- Vem?
- ANTE!
- Jaha
- Vem har du med? Är det din man?
- Ja det är Owe.
- Jaha
- Jag har med mig en blomma till dig.
- Åh, vad fina. Be personalen sätta dom i en vas.
- Vi kan väl gå in på ditt rum så sätter vi dom i vatten där?
- Ja
Så rullar jag in mamma på hennes rum och hon pekar på fotot av pappa.
- Det där är min man.
- Jaa och min pappa.
- NEJ!
- Jo det är min pappa.
- Jaha
- Ja, det är min pappa och du är min mamma.
- NEJ!
- Jo så är det.
- Jaha...... Tack för att ni kom nu kan du rulla ut mig igen vi får snart mat.

Ibland verkar hon klar och ibland är det som att prata med en vägg. Fy sjutton vad jobbigt det är. Åtminstone ingen risk att bli sittande i pinsam tystnad och besöken brukar ta mellan 10-15 minuter, idag 5 minuter.

Efter detta åkte vi till torget och gick en promenad. Hundarna fick följa med och det var då vi konstaterade att Olga aldrig varit med och gått på det sättet bland folk. Skäms på oss, men så här blir det kanske när man bor på "bonn vischan".

Nästa stopp blev på kyrkogården och konstaterar att det är 9 år sedan pappa dog. Så mycket som har hänt i livet på dom åren. På något sätt har jag förlorat min familj, även om mamma och min syster är i livet. Känns konstigt att inte kunna ringa någon och be dom sätta på kaffet, eller ha någon att prata med. Även om vi tidigare inte hade så där jätte nära relation så är det något jag saknar och det känns väldigt ensamt. Owe och jag har gjort så gott vi har kunnat med att förbereda för den dag vi inte finns mer och den här känslan ska ingen av våra barn behöva ha.

Ida med sina barn, Axel och Louise var här en sväng igår och det blir intensivt med tre barn + ett låne- barn. Lilla Rut som fann en kärlek i Olga, den var ömsesidig. Så härligt att se barn och djur leka och verkligen gilla varandra.

Owes barn hade annat för sig i Påsk så vi får se när vi träffs, om inte annat ska vi alla fira midsommar ihop. Något vi ser fram emot och hoppas att alla kan komma, då blir vi närmare 30 personer. Barn, barnbarn, ingifta, sambos, barnbarns sambor, fästmän, fästmör......................

Nej dags att fixa lite mat kanske? Janson, sill, gravlax mm, ja så får det bli.

Ha en fortsatt fantastisk PÅSK!